Tempelseriens grundläggande idé tycks vara alltings enhet och människans utveckling. En cirkulär rörelse med utvecklingsskeden som tema. Dualismer, motsatser, ljus och mörker, det kvinnliga och det manliga, död och födelse framställs i bilder till en kosmisk vision.
Templet
<<< Modell av Maria Berezecki Mårtensson framtagen för utställningen på Ven 2022
Hilma af Klint (1862 - 1944) föddes i Stockholm och utbildades till klassisk konstnär av landskap och porträtt. Mellan 1906 och 1915 skapade hon 193 extraordinära målningar, som helt avvek från det hon tidigare målat. Det visade sig vara en unik serie abstrakta bilder - om människans andliga utveckling, utförda på uppdrag från “höga andar”. Hon menade att bilderna tillsammans bar en speciell kraft, att de var skapade för att upplysa mänskligheten. Serien består av 193 målningar fördelade på ett antal underserier.
Hilma började under sin levnad även att skissa på ett fysiskt tempel där målningarna skulle inrymmas. Bilderna var menade att förstås i en bestämd följd och ett sammanhang. Hon tänkte sig att detta tempel skulle ligga på en ö omgivet av vatten. I hennes kvarlåtenskap finns anteckningar och skisser med både former och rumsliga anvisningar, likväl som tänkt geografisk plats för detta tempel – nämligen Ven i Öresund. Men, det blev aldrig möjligt för Hilma af Klint att under sin livstid visa Målningarna till Templet så som det var tänkt.
Målningarna till Templet i skalförhållande till varandra
Att återspegla dualprincipen i bilderna blir som ett spel mellan kontraster i arkitekturen. Från mörkt till ljust, från intensivt till lugnt, från öppet till slutet. Mellan varje serie av tavlor går man upp tre trappsteg. Öppningen för takfönstret ökar från att vara helt sluten till att bli bredare och bredare. Man rör sig då från mörker till ljus, successivt uppåt, inåt mot spiralens mitt.
Hilma af Klint tänkte sig att Templet skulle ligga på en ö omgiven av vatten. I Hilmas kvarlåtenskap finns anteckningar från 1931 med skisser, former och rumsliga anvisningar för ett tempel på ön Ven.
Ön är känd för att ha varit säte för en av 1600-talets största astronomer - alkemist och vetenskapsman Tycho Brahe vars observatorium mitt på ön tycks ha fascinerat henne.
Då önskan om placeringen för templet varit att hitta en avskild plats har detta varit en av anledningarna till att låta byggnaden ligga nedsänkt i landskapet. En annan anledning har varit det klassiska sättet att beskriva initiation. Att genom död och nedstigande i underjorden kunna återvända upp i ljuset till pånyttfödelse.
Byggnaden utformning och innehåll har tagit vägledning av teckningen ur Hilmas anteckningsbok (till höger) där hon beskriver mysteriernas trädgård, plats för lärjungen och så vidare. Skissen är som ett diagram.
I en triangel står det “trädgård för allmänhet” och i en annan står det “trädgård för asket”. Så finns det små kryss och så står det “rum för allmänhet” som nog ska vara lite avskilt för de som är där som allmänhet och de som är där och studerar någonting.
Sedan så är det “mysteriernas bibliotek”, och “mysteriernas trädgård”. Skissen har tolkats som ett diagram med dess fördelningar.
Mysteriernas trädgård omges av en kvadratisk huskropp som inrymmer reception, rum för övernattning, restaurang och bibliotek där man bl.a. kan studera Hilma af Klints anteckningar.
Där finns ett utställningsutrymme, en föreläsningssal, personalutrymme och verkstad för konservering av målningarna.
Väl ute befinner du dig på templets spiralformade tak. Härifrån kan du ta dig vidare upp till toppen av taket, varifrån du kan se havet. Du kan också välja att gå ut på fälten bort mot havet och backafallet eller tillbaka ned till mysteriernas trädgård.
Ur Julia Voss bok (2021) Mänskligheten kommer att förundras:
”I den första tyska anteckningsboken noteras till och med olika material i vilka templet ska byggas. Granit till fasaden, alabaster till det inre. I en annan anteckning utvecklar hon sin plan och skriver att ’templet där bilderna en gång bevaras, må byggas av alabaster dvs vara helt och hållet vitt’.
På framsidan av samma dokument skissar hon ’ateljébyggnaden i framtiden’ bestående av ett centralt hus och två flygelbyggnader mitt bland ängar och träd. Framför ateljen virvlar en jättelik spiral över platsen och markerar den som ett kraftfält”.
Både utformning och fördelning av funktioner i Templet bygger på material från de av Hilmas anteckningsböcker som funnits att tillgå tillsammans med tankar och intuition.
Mycket inspiration har också hämtats direkt eller indirekt ur målningarna. Färden till Templet, nedstigningen i jorden, spiralrörelsens uppåtgående och nedåtgående, uppståndelse ”där framtiden ska möta” som Hilma säger.
Byggnaden är i sig fylld av symbolik och ändå bara ramen för det verkliga verket - tempelserien.
